IMG_9778

Jag känner mig ny

 

Det ligger i luften, vår. Man vill något nytt. Så jag köpte nya kläder och tänk, det blev inte svart. Orangerött som är så fint, och så länge sedan. Och rutigt! Det kändes nytt och fräscht ända tills jag gick till köket. Haha, jag trodde att jag var ny, men i själva verket har jag börjat se ut som köket!

IMG_0557

DAGSMEJA

Det finns ett ord som jag älskar lite mer än andra ord. Ett ord som kommer med hopp till vinterfrusna själar.

Dagsmeja.

Det där ordet som berättar att snön blir mjuk och smälter av solen. Inte av regn, blåst eller plusgrader, utan av solen. Solen som återigen har värme i sina strålar, solen som återigen berättar att den finns. Att ljuset och värmen kommer att komma tillbaka. Vintern måste ge sig och mörkret kommer att bli kortare, och kortare. Den där dagen när dagsmejan kommer då minns kroppen plötsligt att det finns en annan årstid.

Den här vintern har inte haft så mycket snö, och inte direkt någon kyla att tala om heller. Kanske är det just avsaknaden av riktiga vintertecken som varit allra värst. Men just den här dagen fanns det snö som kunde smälta av sol. Solen sken och den sken och sken. Den vinterbleka huden fick sola sig och det var som balsam för min själ. Jag kände hur jag bara blev så väldigt glad. Så som jag inte varit på länge, det kom en sprittande energi i mig. Och inom min fina lilla pojke som kände ett stort trängtande behov av att klättra i träd. Helt naturligt en sådan dag. Han fick sällskap av katten.

vitt-tak-LR

Vad lite slipdamm kan göra, till dig som lever i renoveringskaos

Här kommer ännu ett gammalt opublicerat inlägg. Det är daterat till för två och ett halvt år sedan. Senhösten 2012.

Jag som brukar skriva lite nostaligskt om det svåra i att tiden går, och liksom aldrig kommer igen. Den här gången blev jag så glad, tänk vad skönt det är att tiden går, och förändras! Jag blev också så glad av att läsa det här inlägget, där jag skriver om det där kaoset med en humoristisk ton, jag minns det annars som en inte helt humoristisk tid.

Jag hittade lite bilder från den där tiden också. Varsågod:

Samtidigt som jag dukar av frukosten hittar jag en sandpapper och börjar slipa på det där som jag spacklade igårkväll precis innan jag la mig för att sova. Givetvis blir vi lite sena iväg, vem hade beräknat tid för att slipa? Innan vi börjar bråka i hallen om var alla saker finns kastar jag ett öga i spegeln, hoppsan,vad hängigt och trist håret ser ut! Jag puffar till det lite och frisyren bara stannar i fluff, förvånat nöjd fortsätter jag ner för trappen till hallkaoset. Delar ut barnens ytterkläder i högar och uppmanar dem att klä sig. Jagar S genom husets byggrum för att brotta på henne overallen, tjatar lite till på E att ta på sig överdragsbyxorna. Bråkar med V om att man faktiskt måste ha överdrags och jacka, det är kallt ute. E ta på dig skorna också. Undrar vart jag kan ha lagt mobilen, ringer på den samtidigt som jag letar efter mina vantar, och Es vantar och Ss vantar…. puh. Utanför dörren! Tackar som hastigast änglarna som vaktat mina barn från att trilla ner från den räckelösa verandan idag också. Nu kommer nästa bråk, vem ska egentligen lämna vem?

När jag efter tusen morgonosämjor lämnat av mina barn på de olika avdelningarna och cyklat vidare till jobbet tar av mig mössan och fluffar till håret igen, och håret låter sig återigen fluffas. Då blir jag lite fundersam. Vad är det med det? Vad har jag haft i det? Inser att det är slipdamm. Så till alla som gillar att inte ha platt hår men inte har tid med fön och volympreparat av olika slag. Slipdamm funkar perfekt.

sonja-dammsuger-LR

vitt-golv-LR

Skärmklipp 2015-05-04 22.26.51

Idag firar vi sju år

Jag inbillar mig att jag inte är ensam om att ha lite olika livsregler för mig själv, som jag försöker leva efter varje dag, så gott jag kan. Idag misslyckades jag med en av mina egna livsregler. Jag har postat två Instagrambilder samma dag.

Till mitt försvar säger jag att det är ju en så himla speciell dag idag. Vi har haft kalas ikväll för min lillpojke fyller sju år. Skärmklipp 2015-05-04 22.26.23

Skärmklipp 2015-05-04 22.26.51

Skärmklipp 2015-04-29 22.21.19

Gammalt opublicerat inlägg som fått nytt liv

Det är roligt nu när jag börjat tänka i bloggbanor igen, då hittar jag anteckningar jag gjort för länge sedan till bloggen. Här är en anteckning från 4 april 2013. Det var en fin dag minns jag, jag hade till och med ett foto från den:

Min lilla sjukling och jag gör en utflykt i vårsolen. Hon tror att vi ska åka till dagis, men sitter gärna i vagnen när hon märker att vi inte kommit dit. Hon somnar medan jag kryssar fram i geggan som smältisen orsakar.

Jag sätter mig i en backe med fjolårslöv och fjolårsgräs, och låter solen värma mig. Jag blundar och när jag tittar upp igen kan jag ännu bättre se hur vacker våren är.

Kaveldun som stelt pekar rakt mot himlen i snön som svettas.

Näver som flaggar i vinden som är så svag att bara nävern märker att den finns.

Surret av nyvakna flugor.

Det typiska knarret från hackspetten som hackar.

Och se, en vitsippa.