IMG_4571

Stickat en kofta

IMG_4572

IMG_4573

IMG_4590

Det händer inte så ofta, faktiskt så sällan att man kan kalla det  nästanaldrig, sticker jag efter mönster. Även om det händer att jag läser ett mönster så löser jag oftast stickprojektet på mitt eget sätt tillslut, och det sätter sina spår i fråga om hur duktig jag är på att läsa mönster. Jag får väldigt dåligt självförtroende när det kommer att att förstå specifika ord som hör handarbete till. Särskilt när de är på engelska.

Men nu har jag gjort det, stickat på mönster, och då vill jag så väldigt väldigt gärna följa mönstret till punkt och pricka. Den här gången gjorde jag till och med en liten provlapp för att mäta ut att jag stickade lagom hårt, och ändå blev det så FEL. I min iver att göra snyggt, prydligt och rätt stickade jag hårdare och hårdare, så när jag väl skulle överlämna koftan till min systers lilla underverk kändes det inte riktigt sådär fint och bra som jag hade tänkte mig. Ärmarna var långa och smala och hårda. Kroppsdelen var faktiskt hela fyra cm för smal. Med en suck slog jag in ett litet paket.

Men min fina syster blev så glad så. Det gjorde ingenting att koftan var liten, lillflickan är ju liten nu! På med koftan, jo junikvällar kan kännas kalla. En ullkofta är precis vad en liten liten kan behöva. Och orange som är så fint, min systers favoritfärg. Alla dessa fina ord och jag lät mig invaggas i att vara nöjd med mitt jobb, just då.

Nu när ytterligare några dagar passerat kan jag tänka att det är ju en god tur att jag får chans att ge denna lilla fler presenter i livet. Nästa gång lilla vän, då ska det bli så bra så.

(Mina stick och virkprojekt brukar vanligtvis vara små saker, men det var länge sen nu. Man kan läsa om det t.ex. Här, här, här och här)

Lite stickat, det var länge sedan sist

Det är sorgligt när julen städas ut, det tycker jag. Hemmet känns kalt och lite kallt. Särskilt i år eftersom vi inte alls inrett våra nya utrymmen före julstöket kom fram. För att tona ner det kala och kalla stickade jag en lampskärm full av former. Det var en tankeutmaning, men jag tycker det blev bra. Nu står den i köket, som ekar lite grann, men vi får väl se vart den landar när allt kommit mer på plats än nu.

Skärmen är köpt på Bra och begagnat här i stan, och garnet köpte jag i en jättepacke med 15 nystan, för flera år sedan. Lampfoten är också från Bra och begagnat, men omlackad med vit spraylack på burk.

vår hos oss

Det är vår så man blir lycklig i hjärtat! Det har vi firat med att ta fram förra årets torra pelargoner till fönstret med kvällssol, och hoppas på att de ska blomma lika vårglada som vi och blomma fint i år igen. Där finns också äppelkvistar som jag klippte av Åkeröträdet, knopparna har redan börjat spricka. Och lampan som fick en ”ny” skärm, gammal stomme som jag stickade en tub till.