IMG_0557

DAGSMEJA

Det finns ett ord som jag älskar lite mer än andra ord. Ett ord som kommer med hopp till vinterfrusna själar.

Dagsmeja.

Det där ordet som berättar att snön blir mjuk och smälter av solen. Inte av regn, blåst eller plusgrader, utan av solen. Solen som återigen har värme i sina strålar, solen som återigen berättar att den finns. Att ljuset och värmen kommer att komma tillbaka. Vintern måste ge sig och mörkret kommer att bli kortare, och kortare. Den där dagen när dagsmejan kommer då minns kroppen plötsligt att det finns en annan årstid.

Den här vintern har inte haft så mycket snö, och inte direkt någon kyla att tala om heller. Kanske är det just avsaknaden av riktiga vintertecken som varit allra värst. Men just den här dagen fanns det snö som kunde smälta av sol. Solen sken och den sken och sken. Den vinterbleka huden fick sola sig och det var som balsam för min själ. Jag kände hur jag bara blev så väldigt glad. Så som jag inte varit på länge, det kom en sprittande energi i mig. Och inom min fina lilla pojke som kände ett stort trängtande behov av att klättra i träd. Helt naturligt en sådan dag. Han fick sällskap av katten.