Nu dansar granjulen ut

Varje år, såhärårs, när julen ska plockas undan och ner i källarlådorna igen, sörjer jag. Jag älskar julen. Att det är ombonat och mysigt i varenda vrå, att alla är lediga och låter tiden bara gå. Jag vet att jag har skrivit om det tidigare, och nu gör jag det igen.

Jag misstänker också att jag varenda år hittar någon anledning till att just det året är det extra sorgligt. I år tror jag det igen, bara för att vi levt i renoveringsdamm och kaos hela hösten, så att få i ordning ett hem som är relativt rent, relativt städat och luktar annat än damm och färg har varit underbart. Nu ska allt bort igen, och ve och fasa, renoveringsdammet fram i ett sista ryck, när vi ids.

Den här julen har jag snöat in på granar. Vi har haft granar i olika storlekar och former överallt. Granarna tillsammans med kyrkan med elektriskbelysning och speldosa jag fick i julklapp av min mamma har varit favoritpyntet den här julen. Kyrkan finns ju kvar till nästa jul, men granarna…. ja jag får väl hoppas på att den årliga traditionen (som jag skrivit om här) fortsätter så att jag kan klä in hela huset med gran i december igen.

 

Julafton hos oss

Mina inlägg här på bloggen har ju kommit minst sagt glest sista tiden. Det beror på utbygget och renoveringen av Källeriet. Själva huset alltså. Vi har kämpat och kämpat. Rivit och byggt upp, målat, satt lister, dragit spik, lagt golv, spacklat och slipat i oändlighet känns det som. Inte för att vi är klara ännu, men så pass klara blev vi att vi kunde bjuda hela min stora härliga familj hem till oss på julafton. Mattias och jag nattsuddade kvällen innan, som man brukar. Griljerade skinkan, bakade kakor, slog in paketen och satte upp tavlor.

Vi är inte klara, men vi tog oss en välbehövlig julepaus (och vi får väl se när vi sätter igång igen…) och det är så fint så fint. Jag är så glad när jag ser hur det blir. Precis som vi ville!

På julaftons morgon fikade vi framför granen och öppnade paketen från oss själva i ”lugn och ro” innan alla andra kom. Oj vad vi njöt allihop av den stunden, fast på olika vis. 

Det blev en bra julafton, på alla vis. Vi fick tid för oss själva, vi fick tid med kusiner och stora familjen. Och på kvällen fick vi vuxentid med strategi och sällskapsspel. Lyckat värre.