Överraskningsfest till pappa

IMG_2200

IMG_2201

IMG_2202

För någon dryg vecka sedan hade hjältepappan i den här familjen sin födelsedag. Tyvärr kom den i skymundan av andra inbokade aktiviteter och barnen hade farmor och farfar hos sig hela helgen. Födelsedagen hamnade minst sagt i skymundan, och barnen märkte inte ens av att deras stora förebild haft sin bemärkelsedag.

Men idag ägde jag energi och sug efter något lite extra. I hast inhandlades presenten som jag sneglat på, och den som barnen gömt i garderoben kom fram och vi hjälptes alla åt för att snabbt fixa kalas. Mellanbror skar rabarber till efterrättspajen, storebror slog in paket, jag rullade köttbullar och lillan ritade en teckning.

Tyvärr samarbetade vi inte i harmoni särskilt länge. Min egen stress i kombination med storkillens stora upphåsning av kalas (som jag trodde vi skulle slippa när det var överraskning, men icke, den kom i kubik) gjorde oss mer osams än på länge. Var unge på sitt rum, den ena argare än den andra med tårar som sprutade. Och en tvärarg mamma som osade både ilska och stekos i köket.

Vi stod inte i samlad tropp på verandan med rosiga kinder och väntade in Mannens ankomst, vi fick snarare snabbt i hemlighet försonas när han klev in genom dörren. Vi samlade oss, sjöng för honom och det blev trots allt ett lyckat överraskningskalas där vi alla var stolta över vår egen prestation. Huvudpersonen, han blev glad och givetvis just överraskad.

 

Kärlek från mitt barn

 

Efter att ha varit på banken och fixat papper och underskrifter, kom jag stressad och lite ur balans till förskolan för att hämta de två stora av mina små. De hade fått lov att vara där lite längre för att jag skulle hinna med mitt bankbesök, och de skulle till och med få äta mellis. Det är avundsvärt må ni tro, att andra barn får ”mellis” på ”dagis”, vi får gå hem och njuta av det målet, stackars oss, eller hur det nu var. I alla fall, de fick stanna länge, och när jag kom till Ebbes avdelning plockade han glatt och stolt fram en present till sin mamma. Ett egenhändigt pärlat armband, ”och se mamma, det är ett hjärta där, det betyder att jag älskar dig”

Mitt lilla barn. Jag kramade om honom länge och tårarna brände där bakom ögonlocken. Och jag blev bekräftad i att livet med barn är värt allt slit, för det finns inget som gör mig så gott som stunder som denna.